Från att skidåkning var det värsta hon gjort till att bli friåkare

Från att skidåkning var det värsta hon gjort till att bli friåkare

Diana Deliv är 25 år. Hon är uppvuxen i Höllviken, Malmö och stod på skidor första gången vid 7 års ålder. På den tiden knäppte hon av sig skidorna på toppen och gick ner, skrek till mamma ”Detta var det värsta jag gjort i hela mitt liv”. Inte hade den tjuriga flickan en susning om att hon senare skulle spendera varenda krona hon kom över på skidåkning.

Med tiden mjuknade Diana upp (läs: envisa föräldrar tvingade henne) och spenderade skollov i La Clusaz, vilket sedan ledde till Dianas puckelkarriär. Diana började gymnasiet i Åre och under den tiden blev det mycket friåkning och park som lade grunden till den skidåkare hon är idag. Hon kände egentligen inte till freeride som sport innan hon drog upp till NM något år efter studenten för att se vad all hype handlade om. Efter det har det varit full fokus på just friåkning.

 
diana-4.jpg
 

Diana har precis kört sin andra säsong på FWQ. Det kunde varit den tredje men säsongen 2016-17 blev kort då Diana drog på sig en knäskada. Ni som troget följt Diana i Comfort Zones vet att skadan skedde på skidbussen efter att Diana kammat hem en tredjeplats på FWQ Verbier freeride week. (förövrgit samma tävling som Mette Asp i år skade knät i)

“Knäskadan gav mig ett rejält uppvaknande. Jag har alltid varit i bra fysisk form men aldrig tagit min kropp seriöst. Att träna rörlighet och bygga en stark kropp med ett mål i sikte var absolut något jag behövde lära mig. Gym och förebyggande träning är regel nummer ett. Men det är även viktigt att göra olika fysiska aktiviteter, allsidig träning är avgörande och gör motion mer till en livsstil än ett måste. Det är inte bara på gymmet det händer utan även på den där vandringen med hunden, cyklingen i solen och simturen i sjön.”

Dianas mål med säsongen var varit att hitta tillbaka till den orädda åkaren som hon för några år sedan hittade. Hon ser sin styrka i förmågan att kunna pusha sig själv och sina gränser på tävling, något hon kände att hon tappade förra säsongen Då hon tvivlade på sin egen skidåkning. Det handlar väldigt lite om resultat för Diana och mer om att strunta i rädslorna och spärrarna hon har. De tävlingar hon varit missnöjd med har aldrig varit de hon kraschat på utan snarare de tävlingar där hon fegat sig ner ”Inte värt att betala 100€ för att hasa sig ner ett åk, bättre att satsa och få lite adrenalin på köpet.” säger hon.

På frågan vad hon velat belysa i Comfort zones serien svarar hon:

“Jag vill bevisa för den livrädda lilla flickan som aldrig vågade vara i vattnet själv, som tyckte en meter var fruktansvärt högt, hon som grät fram ursäkter till varför hon inte vågade göra något nytt. Jag vill bevisa för mig själv att jag gått från att vara rädd för precis allting till att vardagligen gå utanför min comfort zone utan att ens reflektera över det. Men också ge en inblick i hur mycket tid, pengar och framför allt själ vi lägger på denna sport. De vardagliga kamperna för att kunna pussla ihop livet och fortsätta göra det jag vill.”

 
56242619_2207354832727182_1083862119864074240_n.jpg
 

Dianas minnen innan hon började med friåkning var att hon alltid var ensam tjej i skidbacken med ett gäng skrikiga killar. “Varenda träning, läger och tävling så satt jag där ensam när killarna busade, hoppade och pushade varandra. Jag tyckte aldrig att jag var bra nog och hade ingen som var ”likadan” som mig. Men sedan jag började med freeride så är det ett så stort och välkomnande gäng skidåkare som hjälper varandra att pusha gränserna. Tjejer, killar och ickebinära, alla stöttar varandra. Vi har gemensamt sett till att visa att det kvittar vem du är så länge du tycker det är kul att vara på berget.”

Det finns många tjejer med kunskap och energi som varje dag sätter nya gränser till vad som är möjligt. - Diana är en av dom.

Nu är hon hemma från alperna och njuter av vad sverige har att erbjuda - en JÄDRA massa snö uppe i Riksgränsen!